"Klimatmålen kan klaras"

Sydsvenskan, Aktuella frågor 28 november 2005

Sverige har svårt att leva upp till de högt ställda klimatmålen. Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, anser att en satsning på energiskogsodling är ett kostnadseffektivt sätt att vinna tid i kampen för att minska utsläppen av koldioxid. Sverige har höga ambitioner när det gäller klimatmålen. Utsläppen av koldioxid skall minskas med 4 procent mellan 2008 och 2012 jämfört med nivåerna 1990. Trots ansträngningar – som införandet av koldioxidskatter och klimatinvesteringsprogram – kommer Sverige enligt prognoser från Naturvårdsverket endast att nå en minskning på omkring 1 procent. Det är långt ifrån målet. Och frågan är om målet ens är nåbart.

Ett exempel på hur naturen med hjälp av människan kan ställa till det är de ökade halterna av koldioxid efter stormen Gudrun. Effekten kommer visserligen att klinga av men det dröjer några år innan de drabbade områdena kommer i balans igen – och under tiden kommer ytterligare stora mängder koldioxid att släppas ut.

Hur skall vi då bära oss åt för att klara de klimatpolitiska målsättningarna på såväl kort som lång sikt? Vi har missat en möjlighet genom att inte satsa mer på så kallade sänkor – det vill säga inlagring av kol i biologiska system. Visserligen har det nyligen visat sig att sänkor i form av barrskogar kan drabbas av oförutsedda händelser som till exempel stormar men det finns andra alternativ som är effektiva och inte lika utsatta för risker.

Sverige är världsledande på odling av energiskog. Olyckligtvis tas dessa kunskaper och den här potentialen inte tillvara. Våra studier visar att välskötta energiskogar odlade på åkermark tar upp mellan tre och fem gånger så mycket koldioxid som en traditionell skog. För att nå målet att minska utsläppen med 2,8 miljoner ton koldioxid – 4 procent av de totala utsläppen – skulle vi behöva odla energiskog på omkring 100 000 hektar.

Om dagens etableringsstöd ökas kraftigt och bönderna får ersättning motsvarande värdet på dagens utsläppsrätter för den koldioxid som tas upp skulle energiskogsodlingar sannolikt skjuta upp som svampar ur jorden. Den årliga ersättningen skulle motsvara omkring 2 000 kronor per hektar, vilket i sin tur skulle mer än fördubbla lönsamheten. Om utvecklandet av fler energiskogsodlingar ses som en klimatinvestering över en period av 20 år skulle den samhälleliga kostnaden bli knappt fem miljarder kronor. Det kan jämföras med de ansökningar som idag ligger inne till klimatinvesteringsprogrammet: Sökt belopp är fem miljarder kronor och den beräknade effekten på utsläppen är 1,8 miljoner ton koldioxid.

Med ett större antal energiskogsodlingar skulle vi få ett 55 procent högre upptag av koldioxid till ungefär samma kostnad – samtidigt som kostnaderna sprids ut över en längre tidsperiod. På sikt kan det leda till att produktiviteten ökar och klimateffekten blir ännu bättre. Andra fördelar är att det skapar jobb på landsbygden och att Sverige skulle kunna fungera som en modell för övriga Europa, vars länder har ännu större problem att klara klimatmålen.

Modellen har dessutom en självreglerande funktion genom att bönderna enbart får betalt för den koldioxid som faktiskt tas upp. Likaså är det positivt att man på ett tydligt sätt – dag för dag – kan visa hur mycket koldioxid som tas upp genom de tekniska förutsättningar som finns för att skapa en ”koldioxidtermometer”.

I praktiken kan 100 000 hektar inte etableras på så kort sikt som är önskvärt men vi måste se det som en långsiktig satsning inför nästa klimatavtal. Ju tidigare vi sätter igång desto bättre blir utgångsläget. Den vanligaste invändningen mot energiskogar är att de förfular landskapet. Klimatfrågan är dock av sådan vikt att vi till slut måste välja: En viss förfulning av landskapet eller ett förbättrat klimat?

Upptag i sänkor är inte en lösning på hela problemet men det är ett kostnadseffektivt sätt att vinna tid för andra åtgärder som eliminerar det stora problemet: Utsläppen av fossilt kol.

ANDERS LINDROTH

Publicerad: 2006-01-19 10:32
Nyhetsarkiv: Allmänna nyheter