Värmeverk med egen Salixodling

Värmeverket i Enköping eldar enbart biobränsle. Femton procent utgörs av Salix och andelen kan bli större, eftersom VD Eddie Johansson satsar på att utöka den egna Salixodlingen från 200 till 1000 hektar.

Värmeverket började satsa på biobränslen som värmekälla i mitten av 1990-talet. 1997/1998 gjordes en energistrategi.

– Runt Enköping fanns relativt lite skog, så jag tänkte att det var bäst att satsa på Salixodling. Målet blev att ha 1000 hektar Salixodling år 2008, men på fem år planterades bara 120–150 hektar, säger Eddie Johansson.

Han undrade – och undrar fortfarande – varför bönderna inte vill plantera Salix på åkermarken.

– Det måste vara något fel på rådgivningskedjan, säger han och visar pedagogiskt behovet av olika grödor i Enköpingstrakten i en serie powerpointbilder på väggen framför skrivbordet.

Fel markanvändning i Enköpingsområdet
Eddie Johansson visar energibehovet i MWh per person och år av mat i form av vegetabilier respektive animalier, biobränsle i form av Salix, flytande bioenergi (form av raps) och elanvändning. Andelen mat är mycket liten. Nästa bild visar energibehovet i MWh och i tiondels hektar. Den areal som behövs till spannmål (vegetabilisk mat) är fortfarande obetydlig. Arealen till bete, slåtter och foder (animalier) är betydligt större och nästan lika stor som Salixarealen. Störst är rapsarealen. (El ingår inte).

– Hur stämmer behovet med dagens markanvändning? Inte alls, fastslår Eddie Johansson och visar ett tårtdiagram på väggen, där halva arealen utgörs av spannmål.

Salix istället för spannmål
I den framtid, där markanvändningen anpassas till behovet, kommer knappt halva åkerarealen att användas till raps för flytande biobränsle, drygt en fjärdedel att användas till biobränsle i form av Salix, en femtedel till betesmark och foder samt endast fem procent till spannmål för matproduktion. Dit vill Eddie Johansson – åtminstone när det gäller Salixodling.

– När bönderna inte ville odla Salix och sälja till värmeverket, övertalade jag styrelsen att gå med på att värmeverket arrenderar mark och odlar själva.

Med hjälp av Agroenergis rådgivning har man lyckats bra på de 200 hektar som hittills har planterats. Eddie Johanssons nästa mål är att arrendera ytterligare 1000 hektar för Salixodling.

– Min dröm är att att ha en så bra produktion att jag får ner kostnaderna till 80 kr/MWh i odlingen. I så fall blir Salix billigare än kol, som kostar 86 MWh, och värmeverket lönsammare. Idag betalar jag nästan det dubbla. Jag tror inte att drömmen är ouppnåelig, säger Eddie Johansson och ler glatt.

Miljövänlig värmeproduktion
Kommunägda AB Enköpings Värmeverk producerar huvuddelen av fjärrvärmen i ENA Kraft AB, som är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Övrig värmeproduktion sker i en träpulvereldad panna i Värmeverkets egna anläggningar.

– Vi producerar 240 000 MWh värme under ett år. Lite går bort i förluster, så vi säljer 220 000 MWh till fjärrvärmenätet i Enköping. Dessutom producerar vi 100 000 MWh el, berättar Eddie Johansson.

Det mesta av det tillförda bränslet är pellets, som sedan mals till träpulver och matas in i pannan. Femton procent är Salix i form av flis.

Bolaget satsar på biobränslen av miljöskäl. Fjärrvärmeverksamheten i Enköping bidrar tack vare biobränsleanvändningen inte till att öka koldioxidhalten i atmosfären och påverkar därmed inte växthuseffekten.
/Maria Larsson